Lax, lakan, långsjal eller tusing? Kärt barn har många namn – vilket stämmer väl överens med den svenska tusenkronorssedeln. Genom åren har tusenlappen förändrat utseende ett antal gånger och smeknamnen därav hunnit bli många.
Tusenlappen från 1894 – 1950
Sedan 1894 har sedeln figurerat i sex olika upplagor rent motivmässigt. Valörens slangord “lax” stammar från den första som trycktes mellan 1894 och 1950. Bilden på tusenlappen avslöjar en distinkt laxrosa kulör och benämningen har följt med ända fram till våra dagar.
Motivet föreställer Moder Svea sittande i det högra hörnet med en vapensköld, ett ymnighetshorn och ett lejon vid fötterna. Moder Svea står in som en personifikation av Sverige och utförandet har spekulerats hämta inspiration från det engelska hovets storhetstid. Man associerar sig på så vis med en gammal stormakt och hennes attribut kan tolkas som maktsymboler för att visa upp ett starkt, rikt och förenat Sverige. Vapenskölden hintar om landets långa historia som monarki, hennes sittande ställning om dess trygga position i ett mer vittomfattande världsläge.
Bild på tusenlappen med tryckår 1952 – 1973
Med måtten 12 x 21 centimeter bär ovan bild på tusenlappen smeknamnet “lakan”. Sedeln trycktes mellan 1952 och 1973 och är lika lång som ett A4-papper är brett. Här föreställer motivet en Moder Svea som har rest sig upp. Bilden på tusenlappen visar en modernare version och har beskrivits som Moder Svea omstöpt i en elegantare tappning. Hon står på ett postament vilket i klassisk arkitektur avser en del av en piedestal eller sockeln för en staty. Här är hennes attribut det lilla riksvapnet som har sina anor från 1300-talet under Magnus Erikssons regeringsperiod.
Även den här upplagan av tusenlappen går således att tolka i linje med ett Sverige som ämnar visa sig kraftfullt och redo. Den diskreta hänvisningen till svensk historia och klassicerande arkitektur talar om hur Sverige som nation är mycket anrik. Ett land som inte låter sig hotas eller vacklar i första taget.
Att Moder Svea har rest sig jämfört med bilden på den tidigare tusenlappen innehar också en stark symbolik. Något som går att förstås jämte tidens tand. Kalla krigets kapprustning mellan maktblocken var i full gång med det neutrala Sverige placerat i mitten. Stående Moder Svea kan därför läsas som en signal från Sveriges sida att visa hur nationen har varit enad i många år och därför inte kommer att vika ner sig. Sedeln vittnar också om en nation som står redo att skydda sina invånare.
Gustav Vasas bild på tusenlappen 1989 – 2016
Mellan 1989 och 2016 prydde Gustav Vasas porträtt tusenlappen i olika upplagor. Med sitt mått på 82 x 160 millimeter är sedeln både mindre och smidigare än sina företrädare. Gustav Vasa valdes till konung den 6 juni år 1523 och är delvis varför vi firar Sveriges nationaldag. Det dröjde dock fram till 1983 innan datumet fick status som nationaldag.
Att just Gustav Vasa några år senare kom att bli synonym med tusenlappen är därför ingen slump. Draget kan läsas som ett led i en större målbild att stärka den nationella identiteten – vilket i mångt och mycket är varför länder firar nationaldagen. För att hylla ett lands historia och traditioner. Bilden som uppvisar Gustav Vasa på tusenlappen ska alltså förstås i ett större sammanhang.
Detsamma gäller för samtliga bilder på tidigare tusenlappar. Att sedlar ändrar utseende kan tolkas vid sidan av sitt historiska tidevarv med inslag av modernisering. Bara något så enkelt som att tusenlappen med åren blivit mindre speglar tydligt hur samhället effektiviserats. Sedeln, i likhet med datorer, telefoner och mer lätthanterliga TV-apparater, har blivit mindre och mer anpassningsbar till vårt moderna samhälle.
Backar vi tillbaka till bilden på den första tusenlappen drog vi slutsatsen att den sittande och avslappnade Moder Svea representerade ett tryggt och starkt Sverige. Ett femtiotal år senare såg världen brutalt annorlunda ut med två världskrig i bagaget. Sedeln visar då hur Moder Svea har rest sig upp för att vara ännu mer beredd att skydda alla de som kallar Sverige för moderland. När Gustav Vasa hamnar på bild på tusenlappen fungerar han som en del i skapandet av en starkare svensk identitet. Både visuellt och symboliskt.
Samtliga bilder på tusenlappen påvisar således hur historiska skiften och världsläget i stort även påverkar till synes små saker som hur en sedel ändrar skepnad.